Michaela Maria Andersson

2012-09-03
09:21:33

Have you ever felt so sad that you could hardly stand...?

Jag är glad att jag har min familj. Mina systrar, min bror, mamma och pappa, o Elin såklart. Just nu klarar jag faktiskt inte av mer bakslag, allt kommer samtidigt. Jag önskar att jag kunde berätta allt som händer så ni förstår. Men jag kan verkligen inte det. Jag är fruktansvärt känslig, bölig och trög. Jag har insett att det mesta går om man bara vill. Men om man inte vill då? Då går det definitivt inte. Jag vet inte vad jag vill. Jag vill ha allt, samtidigt. Jag vill att allt ska bli som förut. Jag vill inte vara kvar där jag inte trivs. Jag vill inte ständigt få höra att jag är korkad, ful, fet, idiotisk, äcklig. Det borde vara nog med det nu. Har jag inte genomlidit tillräckligt mycket av det? Jag är inte alls lika stark längre. Allt rasar, allt försvinner, alla försvinner...

Mitt gossetroll, vad vore jag utan dig Grim? <3 tills döden skiljer oss åt...

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: